Det blåser så hårt så att fönsterglasen skakar och vindsluckan ovanför mitt rum öppnas och stängs av annan än människokraft. Jag tycker det är så fascinerande med vind och blåst -- väder överlag -- och hur mycket dessa påverkar oss. Vinden känns, vinden syns aldrig. Vinden är en känsla, och det är först när den kommer i kontakt med raden av postlådor, som jag ser från mitt rum, och lyfter tag i deras lock, eller när den virvlar upp sanden och gatudammet eller böjer trädtopparna, det är först då känslan blir sedd. Vinden syns aldrig ensam, men vi känner den när vi befinner oss i den. SO COOL.

Idag är jag trött. Sov 8h, har varit vaken i strax på 4h och redan hunnit vila en stund. Jag vill få tillbaka min power nu. Attans.

Höhö, idag återstår 3 veckor.